Publicerad den Lämna en kommentar

Vardagen bakom ordet ”produktutveckling” i ett litet industriföretag – inte en enda vit labrock i sikte!

Diverse prototyper för snabbslipar

För ett tag sedan slog det mig att våra produkter borde finnas även i människors kök och inte bara i deras ryggsäckar. Bevisligen finns det fina affärsmöjligheter då flera bekanta köper exklusiva kockknivar för tusentals kronor, samtidigt som dom sedan gärna köper ett kinesiskt ”diamantbryne” för en hundring och sedan klagar på att kniven är svår att få vass igen. Som vanligt är dock det stora problemet att många inte egentligen vet hur man slipar sina knivar eller andra eggverktyg… och vad värre är så verkar många människor på planeten inte ens veta att det går.

Så sagt och gjort, jag tog tag i saken tillsammans med en kollega och började göra prototyper, och ovan syns ett fåtal av alla de varianter vi försökte oss på, dessutom långt ifrån de fulaste eller löjligaste!

Här ligger dock grejen med titeln på bloginlägget, det är egentligen såhär produktutveckling oftast ser ut enligt min erfarenet. Man ber inte en industridesigner göra en prototyp för flera hundra tusen kr som första steg utan man testar vad man kan själv, och då ser det ju… tja, hemmagjort ut. Poängen är alltså att lära sig vad som funkar och kanske ännu viktigare vad som INTE funkar så att man senare kan rikta sina ansträngningar i rätt riktning.

De viktigaste slutsatserna vi drog i kategorin ”snabbslipar” är:

  • Diamantytorna måste korsa varandra. Utan korset är det otroligt svårt att montera slipen och pålitligt få ett gott slipresultat. Det går, men tar lång tid och blir mycket kassationer
  • Man måste ha tre kors efter varandra för att ge sidledes stabilitet. Kruxet med ett kors är att det vrider kniven en aning och då riskerar man att få olika slipvinkel på höger resp. vänster sida om eggen (se bilden nedan)
Prototyp nr hurmångasomhelst
Överdriver såklart, men fenomenet är verkligt och rätt svårt att motverka med bara handen
  • Sist men inte minst så upptäckte vi grova diamanter funkar bättre, för att många av de knivar vi testade igenom var otroligt slöa och misshandlade (tack mamma för testknivarna) och snabbt slog perfekt alla dar i veckan. Tro dock inte att vi pratar egg som efter att ha kört kniven genom ett välkänt konkurrerande rullbryne! Nej det blir vasst på riktigt, bara inte så vasst som en omsorgsfull slipning på finare grovlekar kan ge

Så hur ser den färdiga produkten ut då?

Tja det tänkte jag visa om någon vecka, för jag väntar fortfarande på de de proffsiga bilderna av vår nya coola Osvure’ som den heter .-)

Ola

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.